This is my fightsong, take back my life song.
Hela Baliresan med Saprema var just det. Min fightsong, min släppa på murar-sång. En 10 dgr lång bearbetning av sådant jag grävt ner genom åren för att det gjort för ont. Lite i taget, hjälpte yogan, vårat chantande, alla underbara människor som fanns omkring mig och kanske mest Anna.S mig att börja nysta för att tillslut öppna upp. Jag hade sedan drygt en veckas resande på egen hand framför mig och det var då det magiska fick sjunka in. Sista dagarna på Bali gick jag omkring med en känsla av att vara färdig. Bali är ett underbart ställe att sörja,bearbeta, börja om på nytt. Ut med det gamla in med det nya. ❤
Den här resan har gjort mig gott. På riktigt. Det har fått mig att inse hur skört livet är, vad relationer betyder och det här med lycka… ska vi sträva efter det? Eller kanske bara leva just här och nu? Att vara närvarande i livet.
Just nu är min mage helt åt h-vete igen. Bali-maten och fruktjuicerna gjorde verkligen underverk för magen ( med några få undantag , då jag verkligen var glad för mina stoppande tabletter 😉 ) Men nu när jag kommit hem och försöker vänja tillbaka magen på kosten den borde vara van vid.. då blir det kaos… Har sagt det förr.. Jävla ibs mage.
Om jag skulle ta bort allt som skapar inflammationer i kroppen blir det inte mkt kvar , + att om jag följer FODMAPs så försvinner ytterligare livsmedel. Kanske skulle bli vegetarian, men det tilltalar inte jättemkt faktiskt. Semi kanske men inte 100%veg…
I morse kokade jag glutenfri havregrynsgröt med grädde och lite jordgubbar, 2 ägg till. Gud så gott det var! Jag vet bara att gluten måste jag undvika. Blir galen. Men mest less. På att inte fungera. Att jag inte förstår min kropp bättre än så här, varför kan jag inte tyda signalerna? Varför,varför,varför….
På bali blev jag nyfiken på ayurveda. Kanske är det värt ett försök? Gjorde ett sånt test och enligt det är jag Kapha(15p)/Pitta(15p) och minst Vata (10p).
Ja.. Det ska jag kolla upp… nu.
Hörs!